Jösses, vad jag blev rädd nu i kväll!
Mitt värmeljus började brinna!!

På IKEA hade jag köpt de där lite större värmeljusen och hade ett stående på soffbordet framför mig när jag tittade på melodifestivalen. Helt plötsligt såg jag bara hur lågor började slå upp ur "bägaren". Jag försökte blåsa ut elden, vilket fick till följd att det blev mycket värre.

Ljuset stod på en ljusbricka, så jag kunde ju ta den till diskhon.

Men vad hade hänt om jag inte hade suttit bredvid ljuset?!

Får för mig att jag läste någonstans alldeles nyligen om att IKEAS värmeljus hade fattat eld.

Har ni varit med om att värmeljus börjat brinna? Läskigt!!!

Annika - som blev riktigt rädd!

 Jag har fått en LAST!

Jag råkade köpa den här efterrätten för några månader sedan - och nu är jag fast.

Visst har jag ätit Tiramisu många gånger på restauranter och konferensställen. Och min favoritkock Fredrik gör världens goaste tiramisu.

Så jag trodde inte jag skulle bli så förtjust i en "plastig" produkt i en kyldisk. Men ooops, det blev jag.

Jag köper ett sådant här 2-portionspaket för helgen och tror varje gång att jag ska ta EN till lördagmiddagen och EN till söndagsmiddagen. Och varje gång tar jag TVÅ till kaffet när jag kommer hem efter att ha handlat.

Suck. Hopplöst fall.

Går laster över?

Annika - som dock inte har börjat på min andra ännu....men den ryker nog till Melodifestivalen

Aaah, va skönt att sova ut.

Jag har den klassiska hostförkylningen - så fort jag lägger mig ner börjar jag hosta! Ni vet hur det är....

I förrgår natt sov jag två timmar - innan jag skulle upp 05.30, köra till Vänersborg och ha kurs hela dagen. Det gick bra men oj, vad jag var trött i går kväll.

Väcktes halv åtta i morse av en granne som - spikade!!
Men suck....måste man spika halv åtta en lördagmorgon?!

(Fast det kanske var kris - vad vet jag vad han spikade ihop/upp...hihi)

Lyckades dock somna om vid tredje spiken och sov till 10.15

Oj, det är inte likt mig. Men jag behövde det!

Idag blir det en lugn dag - vila, en kort promenad och inte mycket mer. 

Har ni sett hur ljust det har blivit?!
Är det inte underbart?

Ljuset återvänder....vartenda år! :)

Annika - halvslö på soffan

I går, torsdag, hade jag fått tid hos filmbolaget för att sälja in "Kvinnan i Klippan." Och så vaknade jag efter en natt med feberblöta lakan och en hosta som var gräslig!! På denna viktiga dag som jag förberett mig en vecka för, då jag behövde all kraft och inspiration jag kunde hitta. SHIT!!

Så jag gick till mötet ändå även om jag var alldeles vimmelkantig - ville inte ställa in för då riskerade jag väl att aldrig få till ett nytt möte. Jag bad inom mig att jag skulle få extra kraft från någonstans - bara en enda timma, så jag skulle klara att ge järnet under presentationen.

Jag klev in på kontoret, hälsade på filmproducenterna - och då försvann hostan totalt! Krafterna återvände och febern försvann. Vi samlades i mötesrummet och trots att jag pratade i nästan en timme hostade jag inte en enda gång. Gud, så märkligt!!

Presentationen gick jätte-bra, kunde inte gjort det bättre. Men så fort jag kom ut på gatan bröt jag ihop i en hostattack och när jag kom hem bara kollapsade jag på soffan. Är det inte underligt?! Ibland har man nog hjälp från ovan eller så är TRON på att det SKA GÅ så himla stark att den t o m kan göra oss friska. Det säger mycket, tycker jag.

Producenterna bad att få läsa boken och det är jag glad över. De kunde lika gärna tyckt att storyn var skit. Nu ska jag få besked om en månad och jag hoppas att Minya fixar det här!!

Spännande. Håller tummarna så dom knakar.

Annika - som i alla fall vet att jag gjort allt jag kunnat

Ursäkta att det har varit tyst - men bloggen försvann.

Jag har inte kunnat komma åt den, vilket tydligen var fallet för en del av er andra också. Medan vissa kom åt den hela tiden. Väldigt mystiskt.

Vi fick ett meddelande om att servern skulle uppgraders och jag trodde ett tag att något hade gått väldigt fel och att dom tappat bort 13.000 bloggar.

Men tydligen fick dom ordning på det.

Så nu är jag tillbaka.....

Annika - som inte vill ha fler borttappade bloggar

Läste i en tidning häromdagen att vi slänger 900.000 ton mat per år.

Niohundratusen ton!

Och då räknas inte de oätliga delarna som ben och skinn utan sådant man kan äta.

Bilderna av svältande barn på olika ställen i världen flimrar förbi mig.

Och så tänker jag - som tusen gånger tidigare - att vår värld är SÅ obalanserad!!

Det här är mexikansk fajitas.

Har ni ätit det?

Vi åt så mycket mexikansk mat när vi var i Texas (det känns nästan som att vara i Mexico när man är där!) Dessutom var Apacheindianen vi filmade halvmexican och tog med oss till alla spännande mexikanska restauranter.

På tal om det så äter vi 5 miljoner semlor i Sverige under semleperioden!

Fattar ni??

Jag äter bara EN semla per år och den har jag inte ätit ännu.

Måste välja den med omsorg :)

Annika - som ligger på soffan och äntligen kan ha laptopen på magen igen (skratt). Den andra datorn hade inte trådlöst, så den satt ju fast i väggen.  

Ääääntligen :)

Min lap top är tillbaka!

Tack gamla tröskverk - "you saved me!"

Det här var i alla fall bra tajmat.

Jag hade nämligen alla bilder på Orm och andra hällristningar på datorn som var inne för lagning. Hade ju velat använda dom när jag presenterar boken i morgon. Nu kan jag skriva ut dom!

Nu har jag hostat, druckit te, hostat, druckit te - och nu kan jag prata igen! Visserligen pratar jag med en mörk, beslöjad och knastrig röst. Låter inte riktigt som JAG, men det spelar ingen roll.

Bara det här nu håller tills i morgon.

Och tills på fredag för då har jag en kurs i Vänersborg.

Annika - som tycker det är SÅ skönt att ha tillbaka min kära laptop igen

Vaknade i morse med huvudvärk, feber och - ingen röst!!

Men herreguuud, kan knappast få fram några ord över huvud taget, det är någon konstig hosta/heshet som satt sig på stämbanden.

Och i morgon som är den stora dagen....när jag ska pitcha filmen.

Neeeeej, vill inte va´ME längre! (Sa jag alltid när jag var liten.)

Om jag inte visste bättre skulle jag tro att det här är Orms hämnd!

Jag menar, jag kommer att gå dit även om jag är halvdöd, men en tappad röst är ju det enda som kan stoppa mig. Smart, Orm!!!

Det är märkligt, jag kan inte ens minnas när jag sist tappade rösten. Tack och lov var det åratal sedan. Jag säger "tack och lov" eftersom jag lever på rösten. Det är inte kul med hosta och heshet när man är föreläsare.....!

Shit, shit, shit.

Jag ska dricka massor med varmt te i dag och hålla tyst! Hela dan!

Är det någon som har en dunderkur för tappade röster, please let me know!

Annika - blir sååå trött ibland...suck....